Tittut!
Då har jag flyttat från mama till egen domän som ni kanske märkt och det känns väldigt skönt måste jag säga. Styra och ställa lite mer själv, vilket jag behöver i livet just nu. Skriva om saker, högt och lågt. Sorgligt att eran med mama är slut men jag är evigt tacksam för dom två åren tillsammans. Jag har växt väldigt mycket med mama och är så glad för er som fortfarande läser min blogg. Gamla som nya läsare!
Så hur går livet?
Foto: Copyright 2019. All rights reserved.
Och i morse fick mammahjärtat en riktig smäll.
Barnen ska åka iväg med sin pappa över helgen och vi kommer inte att ses på mer än en vecka, så morgonens lämning var nog den svåraste på väldigt länge, för alla oss tre. Viggo var så ledsen, han grät. Att lämna honom på det viset var fruktansvärt jobbigt. Mitt mammahjärta gick i tusen bitar. Lika tufft var det när jag lämnade Ines. Förskolans vinkfönster fylldes med Ines tårar och jag grät cyklandes till jobbet.
Jag saknar dom så himla mycket just nu och önskade att dom låg här bredvid mig. Önska att vi kunde ha helg tillsammans.
Det här inlägget kanske inte blev det mest fartfyllda inlägg men jag vill säga hej till er och jag vill även säga att jag kommer inte sluta blogga. Jag vet inte hur ofta jag kommer att posta, jag tar det som det kommer och just nu känns det som en bra start.
Tack för er – stor kram!
