På tisdag är det sista gången jag sätter min fot i gamla lyan. Jag trodde jag skulle ha mer känslor för det, ledsna sådana men jag känner en lättnad. När jag separerade från mitt ex ville jag snabbt finna en trygg punkt för mig själv och mina barn. Och det gjorde jag i den lägenheten men allt har sin tid och nu är det tid att gå vidare till något nytt.

Det känns väldigt tryggt att påbörja en ny resa. Förutsättningar är inte dom bästa, så som världen ser ut nu. Men jag ser positivt på saker och ting. Det är så jag fungerar. Jag kämpar, jag står på och jag tar mig framåt.

Nu tar vi nya steg och säger Kopparmöllegatan – tack för två fina år!

Tittut, mitt i flyttkaos!

Det har varit ett par kaotiska dagar fram och tillbaka från gamla och nya lägenheten. Vet inte vad jag gjort utan mina föräldrar som har varit till en stor hjälp under dessa dagar.

Pappa har kämpat med att bära upp flyttkartonger och tunga saker till fjärde våningen utan hiss och mamma har trixat med småstuff och det har dom gjort när jag varit på jobbet. Det är kärlek det!

Har även hunnit med en sväng till IKEA den här veckan och fick köpt förvaring till både vardagsrum och badrum. Vilket behövs nu när jag och kidsen har flyttat till en mindre lägenhet. Det gäller att tänka smart, förvaring är a och o.

Det har inte gått en kväll utan att jag har fixat och donat här hemma. Planerat in varje liten sak, vart det ska stå och förvaras, vad som ska ner i källaren, vad som ska slängas och vad som ska rensas ut.

Det här är nu vårt nya place och jag vet om att vi kommer att trivas.

Vårt hem må vara mindre men ack så mysigt. Vilket jag och kidsen konstaterade tillsammans i söndags. Nya är mysigare än den gamla. Det kändes bra i själen för vet ni… i grund och botten handlar det inte om hur stort eller litet vi bor utan att vi har varandra.

Ha en fin fredag – stor kram på er!